Christine Svensson och Molly Mus-Home

!!!!!NY ADRESS!!!!

BloggenPosted by Christine Svensson Sat, February 20, 2010 20:22:35
Häng med nu byter vi adress!

Glöm inte uppdatera era länkar:

www.machmo.se

Comments(0)http://kicki.machmo.se/#post215

snö snö snö, bara snö

BloggenPosted by Christine Svensson Sat, February 20, 2010 12:04:41

Det är bara snö så långt ögat kan nå.. Och på något sätt gillar jag det..

Comments(0)http://kicki.machmo.se/#post214

lördagsmys..

BloggenPosted by Christine Svensson Sat, February 20, 2010 09:21:55

Känns nästan mer och mer som en bilddagbok än en blogg för tillfället. Men kan inte hjälpa att mitt fotointresse vaknat igen och springer mest runt och klickar för kung och fosterland.
Vi är insnöade och kommer inte in till stan idag, kanske tur det, i sånt här väder ska man inte ut på vägarna och åka.
Vi var lite förutseende och tog vigselringshoppingen igår och jag hittade den ringen. Nu dricka lite mer kaffe, njuta av ledighet och tvätta. Och ett försök att ignorera att vågen visade 6 hekto plus imorse trots att jag skött mig med bravur denna vecka.

Comments(0)http://kicki.machmo.se/#post213

Molly och kvällsmaten...

BloggenPosted by Christine Svensson Fri, February 19, 2010 21:06:38

Ge mig meeeer......

Comments(2)http://kicki.machmo.se/#post212

längtan

BloggenPosted by Christine Svensson Thu, February 18, 2010 19:52:34

Ibland längtar jag efter saker alldeles för mycket.
Resa, sommar, värme. Idag kände jag början till magkatarr och x antal toalettbesök mellan natt/morgonen gjorde att jag drog mig kvar i sängen istället för att gå dålig till jobbet. Ätit Novalucol och vilat under dagen och känner mig piggare nu.
Suttit och smådregglat över resor, ätit Tofuline-glass med violkross för endast 112 kalorier och försökt få ordning på min hårddisk. Även försökt att ordna en ny blogg, men jag erkänner mig besegrad. Jag har aldrig och kommer säkert aldrig bemästra detta med webbkoder och tålamod. Smuttar på det där Irish-Creme-kaffet igen och njuter. Tänk att kaffe blivit en del av min vardag. Kanske inte så bra för magkatarr men jag tar det försiktigt.
Har gått igenom många utav mina gamla nostalgibilder och hittade både bra och kassa bilder. Hittade bland annat denna på Wille, sköna brorsonen:Gillar dreggeldroppen. Tänk vad fort tiden går.
Dregglar även efter ett nytt objektiv. Hittat ett för bara 1590 :-. Men det spelar
tydligen ingen roll hur mycket jag än blinkar med mina gröna ögon, Mats ger inte med sig. Elak.
Molly provposerar för Taxi Kurir. Kanske kan knäcka extra som taxichaufför?

Just nu är jag inne i lite av en svacka. Mina "vanliga" kläder är alldeles för stora men mina "smala" kläder är lite för små fortfarande för att sitta snyggt. Vad har jag gjort där emellan undrar jag? Har jag bara blundat när jag gått förbi spegeln och inte sett alla valkar/bildäck/traktordäck som stuckit ut ovanför jeanslinningen? Eller har jag så dåligt minne och inte kommer ihåg att jag slängt en del kläder? Oavsett, jag känner mig inte speciellt snygg för tillfället. Inte ens mina hundtränarbyxor sitter bra, de går numer att ta av utan att knäppa upp knappen. Tokigt.
Dessutom är håret i den där längden att jag blir galen. Kan inte göra någonting med det, inget ser bra och det ligger platt fall när man kommer till jobbet. Bläk. Vilken gnällblogg det blev idag!

Annars längtar jag till helgen. Blir både besök i butiker och sedan på kvällen är vi bjudna till Linda, Jonas och Mumma. Ska bli jättekul! Dessutom får ju Molly följa med.
På söndag ska jag in på möte igen, med AVIS . AVIS (AgilityVännerna I Sjuhärad) är en nystartad liten grupp som hittills varit lite hemlig. Vi är ett litet gäng som förhoppningsvis kommer få till lite agilityträningar ihop och vi kommer hålla till vid HÖÖK´s på Viared. Än så länge ligger mycket utav planerna och vilar, men när snön börjar smälta bort så tror jag vi kommer få lite eld i baken. Förhoppningsvis ;)

Comments(2)http://kicki.machmo.se/#post211

Att hitta tillbaka..

BloggenPosted by Christine Svensson Tue, February 16, 2010 19:52:44

Den mest intensiva blick jag någonsin mött, och den mest intensiva blick jag någonsin älskat mest.. Hon är min fina, vackra, konstiga vän, och jag är så glad att jag har henne...

Idag höll jag på att göra ett snedsteg. Motgångar är inte alltid stärkande för mig och jag höll på att trilla dit. På vårt jobb har vi nämligen alltid någon form av fika framme, kakor som lagret skickat, eller någon som bakat. Idag hade även chefen bestämt att de som ville ha semlor fick lägga några kronor i potten så åkte hon och köpte. Det är alltså ett oerhört fikatryck på jobbet, och för mig själv är det inte alltid så lätt att stå emot. Som tur är så är jag ingen semla-älskare, har aldrig varit kommer nog aldrig bli. Men ändå blev jag oerhört sugen idag. Jag satt och nästan dregglade när mina kollegor tryckte i sig stora, feta, semlor utan dåligt samvete. Jag kunde inte hjälpa att jag blev lite avundsjuk. Jag vill med kunna äta sånt utan dåligt samvete. Men å andra sidan så är det sånna tankar som fått mig att vara där jag är idag. Bara idag, eller bara en till...

Tack vare en peppande Mats och några internetvänner så föll jag faktiskt inte, utan jag tog mig hem, värmde lite soppa med kyckling och frågade Mats om vi inte skulle ut och röra på oss. Väl ute så började jag småjogga, och pressade mig själv att fortsatte en liten stund till.. och en liten stund till.. Tills jag kände mig någorlunda nöjd. Så skönt! Jag vill kunna bli en sån där hurtig människa som ger sig ut och motionerar och jag känner att jag börjar komma åt det hållet. Det är lättare att röra sig, det är roligare att röra på sig. Jag längtar dock till att snön försvunnit och att man kan jogga i gympaskor, och inte i kängor som inte är speciellt bra för knäna.
Men nu sitter jag här, varvar ner och smuttar på ett gott Irish-Cream-kaffe som doftar och smakar ljuvligt. Bra substitut för att stilla gottesug.
Molly har fått sitt både med promenad med min pappa och med oss. Nu sussar hon behagligt, och hon har troligtvis gottat ner sig i min säng, igen. Bjuder på en bild som Linda tog i helgen, på vackraste vackraste Aussien i hela världen. Tänk om man vågade sig på det där med utställning någon gång?

Foto: Linda Ekström

På lördag ska vi till Knalleland och kika på vigselring, besöka lite klädaffärer/kostymaffär och umgås på tu man hand någon annastans än hemma. Det ska bli mysigt till tusen. Hoppas även kunna börja med inbjudningskorten till helgen. Har som mål att de ska ut i början på mars till de som kommer bli bjudna. Nu börjar det dra ihop sig på allvar.

Comments(6)http://kicki.machmo.se/#post210

Poesi att tolka som man vill...

BloggenPosted by Christine Svensson Mon, February 15, 2010 20:42:46

Idag har varit en bra dag. För mig. Jag fick en STOR bukett rosor levererat till jobbet idag, innehållandes ett sött litet kort, 25 röda rosor och en vit. Mats konstnärliga anda att tolka kärleken.
Jag frågade honom vad den vita rosen stod för och hjärtat svarade med värme i rösten: Det är för gemene man att själv tolka.. Som poesi..
En vit ros för att markera min 26:e födelsedag.
En vit ros för att markera att jag är den i hans liv som bryter kontrasten.
Som bryter det vanliga.
Eller som han själv sa; För att visa att jag är oskuldsfull och okysst än så länge som 26-åring. Humor ja!
Efter jobbet kom han och hämtade mig, vi åkte och handlade lite på City och därefter blev det kinamat-take-away. Jag var egentligen sugen på pizza, men det var fortfarande inte värt det. Jag visste att motionsmöjligheten inte skulle vara speciellt hög idag och den lilla promenaden till jobbet skulle inte göra upp det. Och sushi åt vi i lördags så det fick bli lite mittemellan. Mats bjöd även mamma och pappa på kinamat då de alltid är så snälla, och ställde upp och var hundvakt en stund på dagen. Jag har alltså haft en lugn och skön dag, med MASSOR av gratulationshälsningar.

Igår beställde jag även hem scrapbookingsaker till inbjudningskorten. Vi diskuterade bröllop igår vid middagsbordet och lade fram en hel del bra punkter som vi måste ordna. Jösses, jag är stolt över oss!

För andra har den nog inte varit lika bra. Vid tidig lunch läste jag beskedet att Frida nu somnat in, på sin 26:e födelsedag.
Det gick en illamående känsla i mig, här satt jag och oroade mig för att tröjan jag krånglat på mig i dag satt lite fel, medans Frida, tillsammans med sina nära och kära hade förlorat kampen mot cancer. På hennes födelsedag, samma som min. Livet är orättvist.
Jag kände aldrig Frida, har aldrig träffat henne förutom att sett henne på någon agilitytävling, men som Linda skrev, man känner personen ändå, när man följt henne i bloggen så länge... Skänker massor av tankar till de anhöriga.

Comments(1)http://kicki.machmo.se/#post209

Alla hjärtans dag..

BloggenPosted by Christine Svensson Sun, February 14, 2010 17:20:37

Helgen har varit behaglig. Efter gårdagens vilsegående i skogen, åt vi sushi, slappade och bara var. Vi somnade i 2 (!) timmar och vaknade när Mats skulle åka med päronen in till stan för att umgåsas lite med sin chef och arbetskollegor. Själv blev jag bjuden upp till Svensson-Svensson för att kika på Mello. Inte riktigt mitt intresse, men det kan få vara kul och hänga med någon gång med. Det bjöds på lite tacos som slank ner utan problem. Däremot märker jag att det är lite svårt att veta exakt vad man får i sig när man inte kan väga maten, så jag tar hellre lite för lite än för mycket.
Efter Mello gick jag hem och snart därefter fick jag ta Opeln in till stan och hämta en liten överförfriskad Mats. Sötnos.

Idag har jag städat, både toaletten och köket fick en ordentligt omgång. Vi har även haft finbesök av stadstjejerna Linda och Mumma. Tog en härlig solpromenad utan att gå vilse ;) Vi fotade, pratade och såg för första gången hur Molly och Mumma lekte med varandra. De har aldrig någonsin bråkat, men de har alltid hållt sig på sin kant. Idag släppte de alla tyglar och blev helt galna. Det var riktigt kul att se.

Efter buset gick vi förbi en utav gårdarna här i Hedared, där det kom en lösspringande hund. Jag har tidigare hört att hunden inte är speciellt vänlig och idag var inget undantag. Den galopperar emot oss och var på väg mot Mumma först, men då hon inte är speciellt sur av sig så gick den mot Molly istället, och bråk uppstod. I en hundradels sekund tänkte jag mig för och funderade över hur Lisa skulle hantera situationen, men det hjälpte inte. Hunden skulle käftas till varje pris. Inget hände som tur var, men sådant bråk är så onödigt och det var barn som höll efter hunden, inga föräldrar så långt ögat kunde nå. Vi gick fort därifrån för att slippa mer bråk och tack vare Linda kunde jag släppa händelsen fortare än vanligt. Hon har en skön inställning till livet och tar det mesta med en nypa salt, även bråket. Precis vad jag behövde. Vi gick vidare och njöt av naturen istället... Det är lätt att bli ganska hemmablind och ta miljön för givet, men ibland blir till och med jag förälskad över min omgivning...

Efter promenaden blev det fika. Vi pratade, skrattade, fnittrade och pratade lite bröllop innan de åkte hem. Bjöd på de sista misslyckade hallongrottorna.
Linda är en sån härlig person och jag är glad att ha henne som vän.. När hon åkt hem log jag och sa till Mats: "Jag gillar Linda.. Hon är kul!" Och det är precis det jag tycker. Linda är kul, utan några krusiduller. Hennes energi smittar!

Imorgon är det dags att bli ett år äldre. Vet inte om jag är så sugen på det faktiskt.. Men tyvärr tror jag inte man får välja det själv..